tisdag 23 mars 2010

Fialotta till bagarbarn

Jag stickar i stort sett jämt. Jag stickar mycket och jag stickar fort. Men till min stora förvåning så är det så där ca två år sedan jag stickade något till mina älskade och förtjusande barnbarn. Hur kan det bli så?
Alla som träffar mig och som pratar med mig mer än 10 minuter vet då att jag har dessa två underbara barnbarn. Jag kan bara inte låta bli att prata om dem och berätta allt kul de säger och gör. Fast jag inte vill vara en så där larvig mormor så blir jag det. Konstigt!

I alla fall så har jag nu på min gamla stickmaskin stickat dem var sin bomullströja i modell Fialotta som jag också stickade till mitt äldsta barnbarn för en så där 11-12 år sedan när hon var i den åldern.


Jag håller på att lära mig en ärvd "ny" kamera med en massa inställningar. Jag är inte färdiglärd än som synes men jag ger mig inte.
Dessutom trillade fästena på min gamla stickmaskin av mitt under projektet efter dessa tröjor - en vuxenklänning som heter Bojan. Förhoppningsvis kommer jag att kunna visa upp Bojan så småningom för min lilla gulliga man skruvade ner stickmaskinen i småbitar - lagade det uppstådda felet och skruvade ihop den igen. Någon liten del blev över men maskinen fungerar nästan som förr.