onsdag 16 juni 2010

Pippilotta är klar

För någon månad sedan fick jag en beställning på en klänning som skulle vara klar i mitten av juni. Och så blev det också. Beställaren ville ha en klänning som var lite lik Anneli men med Pippi-stuk eftersom hon kände sig som Pippi Långstrump. Detta var den skiss som blev förlagan till klänningen.


Och detta är den färdiga klänningen fotograferad på min fortfarande enarmade docka.



I sanningens namn måste jag erkänna att den saknade armen egentligen inte hör till dockan men att den går att lirka dit så att det ser någorlunda ut. Dockan med dess olika armar är en present från en kollega som hittade delarna i en container. Jag är väldigt glad att jag har den.

fredag 11 juni 2010

Är Alida lyckad eller misslyckad?

Det kan man ju fråga sig. Alida skulle ha blivit nummer ett i kollektionen klänning med ärm. Men som alla ser så blev det ju inte så. Inte ens dockan har alla sina armar men det beror på att en arm är utlånad på obestämd tid.





Det är inte helt ovanligt att jag som så många andra köper garn när tillfälle ges. Oftast vet jag inte då vad det ska bli utan det hamnar i lagret. När jag köpte detta bomullsgarn i lila och blått så hade jag en svag aning om att det skulle bli en klänning eller nåt.

När jag nu skulle börja sticka ärmar med ärm så hade jag tre idéer Alida, Bojan och Cindy. Efter bara första volangen förstod jag att garnet inte skulle räcka. Det var fruktansvärt odrygt.

Så det blev till att tänka om. I min omfattningsrika planering ingår också att sticka ett gäng linnen i olika längder. Planeringsfreak är jag men också väldigt flexibel.

Då blev Alida istället ett långt linne och hon är väl inte så tokig - eller?

onsdag 9 juni 2010

Bojan är på väg till Skåne

Tillsammans med ett gäng andra klänningar ska Bojan visa upp sig på utställning M2:a i Marsvinsholm.


Jag har så många gånger fått frågan om jag har någon klänning med ärm. Vi som har lite eller mycket gäddhäng vill gärna ha en ärm när vi ska känna oss snygga, inte sant? Svårigheten har varit tycker jag att få en modell som liksom de ärmlösa kan passa olika storleker. Jag stickar gärna kläder med ärmar på beställning efter mått. Men de plagg som ska på utställning ska gärna kunna passa i alla fall 2-3 olika storlekar.




I alla fall så har jag nu modellen Bojan med volanger i olika nyanser av blått på kjolen och ett enfärgat liv med raglanskuren kort lite vid ärm. Som vanligt har jag stickat ett helt kit till och just detta består av mössa, halsband, långa lösa ärmar och korta vristprydnader. Men det är bara halsbandet som får följa med till Skåne.



söndag 6 juni 2010

Det blev i alla fall en Selma i maj

Maj har varit en bedrövlig månad med sjukdomar, sjukhusvistelser och diverse krämpor och annat elände. Så himla skönt att juni har börjat så mycket bättre och att det blivit tid att sticka igen.
Min underbara syster, som blivit anfallen av kirskål och ramlat och slagit sig halvt fördärvad, hade önskat sig något att ha i halsen för sommaren. Hon har blivit så van att ha något i halsen, efter det att hon haft sin Tess hela vargavintern och en Laila-variant när det bara var kallt under vårvintern, att hon saknade något när det nu blev lite varmare. Det skulle vara något som gick till allt, något som var tunt och skönt och vackert.
Det fick bli en Selma stickad i cottolin och vävlin och i "alla" färger. Det vill sägfa alla färger som jag hade liggande i mitt vävgarnslager. Jag har stickat Selma på min 30-35 år gamla och mycket enkla stickmaskin som då och då får göra nytta - den var inte ens modern när den införskaffades. Men funkar gör den. Jag började med 2 m gult och ökade sen 1 m i ena sidan till 80 m och därefter minskning i samma sida till 2 m. Lätt som en plätt. Lång blev den och kan bäras på många olika sätt. Passar finfint till min systers nya Gudrun Sjödén-kappa.


Jag skall sticka en Selma till mig själv också men i röd-rosa-cerise. Men först måste jag klara av några beställningar som ska vara levererade i juni. En klänning till en ny kund som känner sig som Pippi Långstrump och vill att det ska synas och en fjärde kappa till en gammal stamkund. Samtidigt stickar jag inför utställning i Ystad till hösten. Just nu en spännande poncho i mörk brunt med stora prickar i många olika färger. Det mest spännande är att jag redan vet att det bruna garnet (inköpt i början av 80-talet) inte räcker så jag får hitta på något. En utmaning i juni!

fredag 4 juni 2010

Flower Power i Örebro

Just precis nu så deltar jag i utställningen KHVC goes flower power på Galleri KHVC i Örebro.




Jag visar mössor som heter Maj och baskrar som heter Nelly. Alla i bomull i olika färger men med en stickad blomma i matchande färger.





Jag har också med pannbanden Alberta och Beda och en hel drös med armband Blomma.

torsdag 3 juni 2010

Sonja appropå Sonia

Jag har länge ca ett år så där funderat på att sticka randiga hoods till mina barnbarn och min tanke var då att de skulle vara röd och svart-randiga. Men i skuggan av min frustration över Sonia Rykiel tröjan och besvikelsen av att allt var slutsålt så växte idén fram att göra tröjorna lite mer rykielrandiga. Och då helt plötsligt gick det jättelätt att sticka dem och att hitta ett litet hål i allt annat stickande. Annars är det inte så lätt att få tid för privat stickade.


Tröjorna blev populära men det är kul att busa med mormor och leka "jag vill inte vara med på fotot.

Den ena tröjan blev smalrandig och den andra bredrandig. Annars är de lika.


Jag vill också passa på att publicera en levande bild på Fialotta.


onsdag 2 juni 2010

Den spännande historien om min SR-tröja

Annonsbilden från H&M talar om att den 20 februari kommer kläder i design Sonia Rykiel att börja säljas. Sonia Rykiel som är min idol och inspiration. Gissa om jag ska stå och hänga på låset för en sån tröja vill jag ha. Jag bara måste. Den är bara så läcker. Dessutom kommer det att finnas läckra barnkläder. Jag ska köpa det till mina barnbarn.


Vad hände då den 20 februari i år. Jo det här. Det snöade - det snöade och var snöstorm och det snöade lite till. Dessutom gick det inga tåg in till stan. Jag var insnöad och kunde inte komma någonstans. Först på måndag förmiddag var jag på H&M och det som då fanns kvar var tre par strumpor för barn och någon klänning som var för liten till och med för skyltdockan. Och armband. Hur besviken som helst köpte jag några armband och två par strumpor till barnbarnen.
För att ändå muntra upp mig bestämde jag mig för att sticka en tröja själv med nästan samma färger. Så här blev den. Om någon vecka ska jag lägga ut beskrivningen på min hemsida.
Rätt så nöjd var jag men ......



I slutet av mars fyller jag år. Barnbarnen och jag bakar chokladtårta för nu ska vi fira. När jag öppnar paketet från min dotter så börjar jag nästan gråta. Denna underbara kvinna har blockat och traderat och hittat en äkta riktig Sonia Rykiel-tröja som hon köpt åt mig. Kan det bli bättre.
Detta är min alldeles egen. Visst är den snygg!!! Snyggare!



Och så levde jag lycklig i alla mina dagar. Snipp, snapp, snut så var denna saga slut.

PS. Barnbarn tycker strumporna är jättesköna.